Keep up and knock that bitch in the face.
Klockan tickar och tiden går. Jag känner att allt bara rasar mer och mer. Jag sover sämre på nätterna än nånsin. Jag vaknar i panik på nätterna. Dagarna går alltid bra. Då jag har folk omkring mig. Men tankarna kommer alltid tillbaka. Jag är tjejen som skrattar och försöker att ha ett leende på läpparna. Varje dag. Det är så mycket jag döljer för mig själv och för andra. Även om jag skulle prata ut om allt så skulle ingen förstå. Allt är så komplicerat. Jag vill inte sätta mina problem före nån annans. Jag hoppas på allt kan bli bra. Kanske inte idag, inte imorgon, inte nästa vecka men en dag ska de bli bra igen.
Kommentarer
Trackback
